Idag när jag parkerade min bil inne i lund så såg jag denna fantastiska ros.

Helt underbar i sina färger!!!

Har funderat på vad det skulle vara. För det är nämligen så lätt att hitta det dåliga i vardagen hela tiden.

Har det hänt något som har berört mig på något sätt idag och det har det faktiskt.

Det kom in en kollega på mitt jobb idag som sa att jag såg fin ut idag och jag sken ihop med solen.

Härligt att få höra det!!!

Sen är det faktiskt en sak till och det var ett kik meddelande som jag fick i morse från en vän. Som fick mig att le med ögonen!!!

Blir så klart på mig själv, har inte tagit så många bilder idag.

Från jobbet innan idag!

En hrlt vanlig dag på jobbet. Var på Hemköp och köpte en tråkig sallad till lunch.
Gick ju och äta men inte mycket mer än så!!

Idag var jag hemma vid femtiden från jobbet.
Slängde av mig mina kläder och gick ut på ute platsen.
Rakt ner i solstolen i en timme.
Där sov jag gott i eftermiddags solen.
Det var riktigt härligt, lagom varmt!!

Ibland behöver man inte använda några ord det räcker med bilder för att få fram sitt budskap.

En röd ros säger allt!!!

Ett hjärta på min smutsiga bil!!!

Efter en jobbig kväll igår med massor av känslor så känns det som jag är på spåret igen.
Känner mig betydligt gladare och piggare idag!

Nu ikväll så bestämde jag mig för att jag behövde lite egentid.
Tog med mig hundarna i bilen och körde mot skogen.
Hade lovat en vän att höra av mig när jag körde men jag kände att egentid var så viktig för mig.
Först när jag var framme så hörde jag av mig till hen.
Jag gick in i min jag roll och började gå en slinga i skogen. Dom första kilometerna gick ganska snabbt och hundarna gick jättebra.
När vi hade gått cirka 4 km så mötte hen upp oss.
Sen fortsatte vi att gå en promenad.

Det fanns massor av hund kex längs med stigen.
Passande för en hund slinga.

Såg även massor av dessa.
Små söta blommor!

När promenaden var slut så skildes jag och min vän åt och jag gick till min bil igen.

Hann bara köra i några km när jag kände hur tårarna började rinna på mina kinder.
Till slut blev det så jobbigt så jag var tvungen att stanna bilen.
Satt en bra stund i bilen medan tårarna rann längs med mina kinder.
Så mycket känslor, oro, rädslor och allt möjligt fanns i dom tårarna.

Jag tror det var när jag gick från mitt jag till att gå över i mamma rollen igen som det brast.
Vet hur jobbigt det är att komma hem igen!!
Alla konflikter och bråk och allting annat.

Jag hann inte hem förens min man undrade var jag var någonstans.
Då var jag precis utanför garaget som tur är.
Men det handlar om hans rädslor att vara ensam med barnen.