Igår bestämde jag mig för att berätta för en vän vad jag tyckte och tänkte om den person.
Har gått och funderat ett tag på när jag skulle höra det och i vilket sammanhang.

Igår var det en dag då det kändes naturligt att faktiskt berätta det.
Kändes som en liten lättnad oxå, att faktiskt ha berättat.
För man vet aldrig vad som kan hända och då känns det bra att man har varit ärlig och berättat en sån sak.

Inte för att jag gå runt och tror att det ska hända mina vänner något men det känns bra att ha det sagt!

Jag berättade för hen vad jag tycker och tänker och känner.
Men det viktigaste var att jag berättade för hen att jag älskar hen.

Kändes som en sten lossnade från mitt hjärtat och det känns jätte bra.

Ordet älska är väldigt stort för många människor och det måste man respektera och det gör även jag.

Har inte bett den person och säga samma sak till mig utan det får den person göra om hen känner för det.