I fredags försvann mina flickor som är 13 och 15 år.
Den första signalen på att saker och ting inte stod rätt till var när skolan
Skickade sms om att barnen inte var i skolan.
Det började med att jag fick ringa runt till en massa personer och kolla
Om någon hade sett dom eller hört av dom men det hade ingen.

I förra veckan var min yngsta dotter borta oxå och då åkte hon uppåt i landet
Närmare bestämt 40 mil uppåt.
Jag ringde till det stället som hade stuckit till förra gången men där var hon inte.
Dom lovade att hålla koll och se om dom såg henne.
Efter några timmar fick jag ett telefon samtal om att min yngsta dotter var där igen.
Min andra dotter hade hoppat på ett tåg mot en annan ort.

Jag fick ringa polisen och göra en efterlysning på dom och social jouren hörde av
Sig.
Socialjouren skulle bara ha ett stöttande syfte och kunde inte hjälpa mig så mycket.

Polisen gjorde inte mycket utan vi fick själv göra mycket arbete själva.
barnen bytade tåg och olika orter hela tiden men polisen gjorde inget för att
Hjälpa till och leta upp dom.

Fruktansvärt jobbigt och jag var helt slut när klockan var 8 på kvällen.
Då bestämde sig mitt ex och barnens pappa sig för att åka uppåt och
Leta efter dom.

I samma veva går vi reda på att min yngsta dotter tänker ta ett tåg ner mot Skåne igen.
Hon gav oss oxå lite info om var min äldsta dotter evig kunde vara.

När klockan var 22.30 så mötte jag upp socialjouren på stationen när min yngsta dotter kom med tåget. Äntligen hade en dotter kommit hem!

Efter några timmar så hittade barnens pappa min äldsta dotter 40 mil uppåt i landet.

Vi fick göra allt arbete själv och fick absolut ingen hjälp av polisen.

Nu är båda barnen hos sin pappa och dom kommer hem till mig imorgon
Igen.