Det varit en lugn dag på jobbet.
Har varit på lite möten under dagen men annars lugnt.
Har gjort saker som jag inte brukar göra som tex läsa sydsvenskan på nätet.
Surfat runt lite på nätet bara för att jag kände för det.
Ös regnade när jag skulle hem, tog 45 min att ta sig hem med bilen idag.
Köer på motervägen och långa köer för att komma av motervägen.
Inget vidare faktiskt men jag kom hem helskinnad även idag.
Stack direkt till affären och handlade lite mat.

Idag blev det detta till kvällsmat.
Ris med chicken masal med raitasås.
Det blev starkt och gott!

Barnen åt jätte mycket!!

Det färdiga resultatet!!

Lite sallad till så klart!!

Jag med mina två döttrar.
Vi har haft en hel mysig kväll.
Varit ute och käkat på restaurang och pratat tjej saker.
Samt pratat om vår mysiga mini semester som vi precis har haft.
Vissa dagar är faktiskt bättre än andra och denna dagen har varit en bra dag på alla sätt och vis.
Önskar att dom bra dagarna var fler bara.

Jag har under många veckor mått riktigt dåligt stund tals. Har under 3 veckor haft huvudvärk varje dag.
Haft problem med att koncentrera mig på jobbet och vara närvarande.
Idag vaknade jag upp utan huvudvärk och det har varit en sån underbar känsla att slippa den.
Just nu sitter jag på uteplatsen med ett glas vin i solen och reflekterar över dagen.

Jättegott när det är riktigt kallt!

Så härligt i eftermiddags solen med ett glas vitt. Ska inte köra mer bil idag så nu ska jag bara njuta av denns under bara dryck.

Känner mig så glad och tillfredställd.
Första gången på jätte länge som jag faktiskt kan säga att jag mår bra just nu.
Vill ha denna underbar känsla i kroppen hela tiden men det är väl svårt misstänker jag.

Har haft en bra mini semester med mina barn och det känns jätte bra.
Min man är fort farande utomlands och det känns bra det med.
Saknar inte honom och längtar tyvärr inte efter honom iheller.
Mina barn är mycket mer kärleksfulla när min man inte är hemma.
Lyder mig mycket mer och är gladare.

Glad mamma= glada barn

Det blir på min yngsta dotter idag när vi var iväg och spelade minigolf idag.
En 18 håls bana som vi tog oss igenom.
Trots att hon tappade tålamodet flera ggr så var hon med hela tiden och spelade.
Glad och stolt över att hon fixade skrikande småkusiner och hunger.

Det var när mina barn sa till mig att det var skönt att åka iväg bara vi tjejer.
Dom berättade hur lugn och skönt dom tyckte att det var och att ingen tjatade på dom hela tiden.
Att bara få lov att vara och att njuta av att vara tillsammans med sin mamma.

Att få en bild på mina döttrar är inte lätt men idag lyckades jag ta en bild på avstånd.

Det visar oxå hur nära dom står varandra.
Stöttar varandra i vått och torrt.
Älskar och hatar varandra vissa dagar men är bästa vänner.
Sann syskon kärlek!!

Nu ikväll så bestämde jag mig för att jag behövde lite egentid.
Tog med mig hundarna i bilen och körde mot skogen.
Hade lovat en vän att höra av mig när jag körde men jag kände att egentid var så viktig för mig.
Först när jag var framme så hörde jag av mig till hen.
Jag gick in i min jag roll och började gå en slinga i skogen. Dom första kilometerna gick ganska snabbt och hundarna gick jättebra.
När vi hade gått cirka 4 km så mötte hen upp oss.
Sen fortsatte vi att gå en promenad.

Det fanns massor av hund kex längs med stigen.
Passande för en hund slinga.

Såg även massor av dessa.
Små söta blommor!

När promenaden var slut så skildes jag och min vän åt och jag gick till min bil igen.

Hann bara köra i några km när jag kände hur tårarna började rinna på mina kinder.
Till slut blev det så jobbigt så jag var tvungen att stanna bilen.
Satt en bra stund i bilen medan tårarna rann längs med mina kinder.
Så mycket känslor, oro, rädslor och allt möjligt fanns i dom tårarna.

Jag tror det var när jag gick från mitt jag till att gå över i mamma rollen igen som det brast.
Vet hur jobbigt det är att komma hem igen!!
Alla konflikter och bråk och allting annat.

Jag hann inte hem förens min man undrade var jag var någonstans.
Då var jag precis utanför garaget som tur är.
Men det handlar om hans rädslor att vara ensam med barnen.

Mina barn blev efterlysta i torsdag pga att ingen visste var dom var någonstans.
I fredags eftermiddag ringde min ena dotter och sa att hon hade blivit avkastad från ett tåg mitt ute i ingenstans.
Hon var ensam och rädd och hade inga pengar kvar.
Med lite kontakter så fick jag henne till Vadstena där hon fick stanna över natten.

Min dotter berättade då var den andra dottern var.
Så efter mycket velande fram och tillbaka så körde jag och min man 40 mil uppåt landet för att hämta henne.
Vi hittade henne och körde 40 mil hem direkt igen.
Vi var hemma 07.00 på morgonen och vi var svinstia.

I går eftermiddag så satte jag min andra dotter på ett tåg ner mot lund igen.

Så när klockan var 15.00 igår så var vi en komplett familj igen med mycket Sömnbrist
Och mycket hungriga barn.

Så nu är dom hemma men hur länge då?