Även om jag är dålig och har ont så har jag svårt för att acceptera att jag har ont.
Försöker att göra roliga saker för att förtränga värken lite för mycket är psykologiskt!!
Slappar man av så brukar värken bli bättre oxå.
Så när klockan var tolv så sa jag till min man att jag vill inte sitta här inne hela dagen och uggla och titta på fyra väggar.
Berättade för honom att jag ville åka in till Lund och se karnevalståget klockan 13.00
Genast blev han orolig för att jag inte skulle orka gå eller stå men jag försäkrade honom om att man kan alltid ta en paus på vägen.
Det föll på min lott att köra bilen för min man kände sig inte riktigt nykter efter gårdagen grillning.
Det var helt omöjligt att ta sig in till Lund alla vägar dom gick mot centrum var avstängda.
Fick tjuvparkera vid statsparken men det funkade.
Bilen var inte lappad när vi kom till baka.
Karnevalståget ägde rum i ösregn under 40 min men vi var utrikes regnet i två timmar.
Återkommer med bilder på tåget för jag tog dom med min systemkamera.

Efter karnevalståget drog vi oss ner mot statsparken för att ta en fika på egen hand. Inga barn med för en gångs skull.

Morotskakan kostade 50kr för denna biten. Den var inte värd pengarna!!!

Lilla jag under ett paraply i väntan på karnevalståget.

Kände redan i går eftermiddag att jag började få ont i nedre delen av ryggslutet.
Denna värken blev bara värre och värre under kvällens lopp.
När jag körde hem hade jag även ont i höger ben när jag körde bilen.
Inatt vaknade vid två tiden av att det sprängde i ryggslutet och gjorde ont i benen och ovansidan på fötterna.
Hämtade min värmedyna och stoppade i mig lite smärtstillande.
Låg så under några timmar tills den värsta smärtan la sig.
Somnade efter många om och men om och sov till klockan 10.00
Har fortfarande ont i ryggslutet ich benen.
För att inte tala om fötterna.
Undrar om jag får på mig ett par skor idag utan att det gör skitont.

Hade väl inte riktigt räknat med att jag skulle gå rakt in i ett skov med fibromyalgin.
Hoppas på att det snart ger med sig!!

Hesheten som jag vaknade med igår har lagt sig lite.
Något positivit denna dagen!!!!

Idag så har jag åkt i väg till min lillebror med min man för att vi skullegrilla tillsammans.
Vi skulle vara där redan vid 17.00 så det blev en tidig middag trodde vi men så blev det inte.
Vi satt på deras ute plats och solade och myste med våra drycker.
Det föll på min lott Tatjana skulle köra så det fick bli alkohol fri alternativ för mig.

Den var väl så där tycker jag.

Min bror gjorde kyckling spett som var jättegoda med grillade grönsaker och sallad till.

Fick passa på och njuta lite av min brorsdotter som är 10 månader.
Mysigt en liten stund sen räcker det för min del.

Sen satt vi och spelade yatsy i ett par timmar innan jag körde hem.
Ont i ryggen som bara den och det var inte alls roligt att köra med den ryggen.
Framför allt inte när smärtan strålar ner i höger ben.
Men jag kom hem och nu tar jag det bara lugnt!

Idag när jag vaknade så kände jag direkt att jag var hes i halsen.
Det är absolut ingenting som jag vill ha, dom sista gångerna när
Jag har varit hes i halsen så har jag varit sjukskriven i en månad.
Detta för att jag mer eller mindre inte kan prata alls då och att när
Jag jobbar så pratar jag i telefonen 8 timmar om dan.

Skit, tycker jag att det är!

Hoppas att det är något snabbt övergångende så jag slipper att vara
Hemma i en månad.

När jag slutade att röka för 3 år sen så fick jag dessa problemen
Med heshet och hosta vid förkylningar.
Innan dess hade jag inte det när jag rökte.
Konstigt!

Så nu får jag styra mina ben mot Apoteket och hämta lite kurerande
Medicin och hämta ut lite andra mediciner.

Som jag skrev innan så ringde skolan i morse och berättade att mina döttrar inte var i skolan som dom borde vara.

Jag ringde och ringde på deras mobiler men inget svar.

Stressen ökade i takt med att jag inte fick tag på dom.

Tankarna började snurra runt i huvudet, är dom hemma eller har dom stuckit iväg igen?

Gick på ett möte på förmiddagen men kunde överhuvutaget inte koncentrera mig. Jag var för det första

jätte trött och för det andra hade jag jätte ont i hela kroppen.

Gjorde ont att bära ryggsäcken på ryggen till mötet och då var inte det mötet långt borta.

Gjorde ont att bara sitta på en stol- började fundera på varför jag hade tagit mig till jobbet

överhuvudtaget.

Under mötetes gång så försökte jag att få tag i mina döttrar men utan resultat.

Efter mötet gick jag och handlade lite lunch i hopp om att jag skulle piggna till men det gjorde jag inte.

När klockan var 12.30 så bestämde jag mig för att skulle jag ta mig hem så fick det ske nu annars skulle jag bli för trött.

Precis när jag är på väg till bilen så får jag tag på båda mina döttrar som har legat där hemma och sovit hela fm.

Vilket i och för sig var skönt men jobbigt att dom inte svarar i sina mobiler på så många timmar.

Det är så fruktansvärt jobbigt att hela tiden leva med den stressen att jag aldrig vet var dom är någonstans.

Det är jätte svårt att planera något för antingen vill dom inte med eller så ser dom till att sticka iväg.

Stressen leder till att jag sover mycket sämre och har svårt för att koppla av. Har mer ont i magen igen och värken har blivit värre i kroppen. Känner mig stundtals nere och tycker att allting är skitjobbigt!

Känner att jag inte får det stödet som jag vill ha ifrån min man. Många gånger gör han så att saker och ting blir ännu värre. Vilket gör att jag hela tiden måste medla mellan mina barn och honom.

Vilket oxå sliter på mitt förhållande till min man samt mina barn.

Detta är ingen lätt situation och socialen som ska göra en utredningen lyser med sin frånvaro.

I vilket fall som helst så när jag kom hem så gick jag direkt till min säng och la mig.

Somnade på ungefär 3 röda sekunder och sov i 4 timmar. 

Inatt var det ingen rolig natt, min ena hund var jätte orolig så jag var uppe flera gånger.

Till slut var jag så trött så jag tog med henne upp i sängen.

Hon somnade men det gjord inte jag, hon ska ju ligga under täcket där det redan är jätte varmt!

När klockan väl ringde så ville jag bara dra täcket över huvudet. Gud, vad  trött jag var!!!

Jag tror att jag tryckte av snozzen 4 gånger innan jag steg upp.

Masade mig till toaletten och kände att det gjorde ont i varenda liten del av kroppen.

Sprängde i min högra armbåge och resten av kroppen gjorde bara ont .

Jag var redan försenad men det var bara till att ta det lugnt och stoppa i sig lite smärtstillande.

Försökte att äta lite för annars får jag hur ont i magen som helst av tabletterna. 

Gick en kort runda med hundarna innan jag tog bilen mot jobbet.

Smärtstillande i kombination med att vara trött är inte bra när man kör bil.

Reaktionsförmågan är ju inte riktigt som den borde vara, borde inte köra överhuvudtaget.

Kommer till jobbet och då börjar larmet och klydda när jag ska larma av det. Tog jätte lång tid innan

det fattade att jag ville larma av.

Snacka om att stresshormonerna sätter igång när larmet inte vill gå av.

Till slut så larmar det av och jag kan äntligen sätta på en stor kopp med te.

Ska precis sätta mig ner och njuta av koppen när min mobil ringer!!

Ingen av döttrarna är i skolan och ingen av dom svarar på sina mobiler.

Dagen har med andra ord inte börjat så bra- hoppas den slutar bättre!

Håll nu en tumme för att dom ligger hemma och sover så jag inte behöver efterlysa dom igen.

Jag har haft ont i min mage hela dagen och det har bara känts jobbigt.
Inget vidare när man känner hur det kör rundor i magen men sen händer inget mer.
Nu ikväll var jag ute på en kvällspromenad men den fick jag avbryta gör jag fick så ont i magen.

Satte mig i bilen och körde hem för att placera mig på toa under en stund.

Länge sen som jag hade så ont i magen, hoppas att det känns lite bättre i morgon.
Det får bli mycket te och skonkost till magen känns bättre igen.

Trots magont och trötthet så fick vi äta min dotters namnsdags tårta.
Den hade stått i kylskåpet under några timmar och göttat till sig.
Den var jätte saftig och god med lite syra från bären.
Det gjorde min yngsta dotter bra??

Nu blir det en dusch och förbereda lite saker inför morgon dagen.

Sen blir det nog en tidig kväll i kväll.
Sov bara 4,5 h i natt så jag vill inte säga att jag är jätte pigg och glad.

Idag har det inte varit någon bra dag direkt, vaknade inatt av att det regnade ute och att det var jätte varmt i sovrummet.
När jag vaknade så var klockan 02.30 och när klockan fortfarande var 04.00 så var jag fortfarande vaken.
Var med andra ord super trött när jag steg upp och hade redan i morse lite huvudvärk och stelhet i nacken.

Kände inte alls för att gå upp ur sängen men var så illa tvungen, det är ju inte direkt billigt att stanna hemma från jobbet.
En karensdag är mycket pengar tycker jag, försöker att undvika att behöva ta en hel dag.

Efter många om och men så kom jag upp ur sängen. Kände mig knäckt av det fortfarande regnade ute.
Funderade både länge och väl på vad jag skulle ta på mig!
Det blev mitt favorit plagg- en jeans kjol och ett linne med en kofta till.
Enkelt och lätt med ändå lite klassiskt och ungdomligt som mina barn säger.

Efter frukosten så fick jag gå ut med hundarna i regnet, hittade inte min regn jacka.
Så jag fick gå en runda med dom utan regnjacka och bli blöt och nerkyld av regnet.
Håret blev så klart oxå blött och såg ut som världens svintotuss.

Så när jag äntligen kom till bilen i garaget så var det grannbilen som hade parkerat så nära min bil så jag kom knappt inte
In i min bil. Irritationen började växa rejält och jag ifråga satte mig själv flera gånger!
Ska jag verkligen åka till jobbet?
Dagen hade inte börjat bra och det kändes som det inte skulle bli bättre iheller.

Påbörjade min resa in till jobbet med bilen , hann inte långt innan köerna började hopa sig på vägen.
Det brukar inte vara så mycket köer vid den tiden men just idag skulle det vara det.
Kanske berodde på vädret och att det var många som säkerhetskörde pga det dåliga vädret.

Ute på motorvägen släppte äntligen köerna och allt flöt på tills jag upptäckte att min vänstra vindrutetorkare
Hade fastnat i ett läge. Detta gjorde att jag inte såg mycket och avståndsbedömningen blev inte vad den skulle bli.
Fick sänka hastigheten för att överhuvudtaget kunna köra på motorvägen.

När jag väl kom in till Lund så försökte jag få ordning på min vindrutetorkare men det gick inte.
Så till slut låg den bara längs ner och den rörde sig inte överhuvud taget.
Regnet till tog och jag bestämde mig för att ta vägar som jag kunde och som inte var så trafikerade.

Huvudvärken tilltog med och jag kände att jag var fast på något sätt i Lund. Började med att gå på ett möte
För att sen försöka ta mig till en bilfirma som kunde hjälpa mig med vindrutetorkaren.
Det var ett enkelt fel som avhjälptes snabbt av väldigt kunnig personal som tur var.

Torkarbladet hade gått i sönder så jag stack till biltema för att köpa en ny men jag hade svårigheter med att sätta på den
Själv. Tack och lov så finns det fortfarande en och annan vänlig själ så jag fick hjälp att få på den.

Kände att stressnivån var hög och tålamodet låg på botten och mitt huvud dunkade.
Återigen började jag att fundera på om jag var på rätt plats eller om jag bara skulle ta mig hemåt istället.

Tog beslutet att jag skulle ta ett möte till och sen åka hem och ta hand om mig själv och vila lite.
Sagt och gjort- så blev det!

När klockan var 16.00 så var jag hemma och kunde pusta ut, äntligen hemma!
Kände hur sängen kallade på mig och det var där jag hamnade i ett par timmar.

När jag steg upp ur sängen igen så hade huvudvärken släppt lite och då var det dags att gå ut och äta.
Inget som jag kände för men det var bara till att ta tjuren vid hornen och sticka iväg med barnen.

Käkade en underbar Caesar sallad på restaurangen och barnen åt club sandwich.

Nu är det snart dax för att gå och lägga sig.

Jag hoppas på en bättre dag i morgon!