Idag har jag blivit uppringd av läkaren på min vårdcentral.
Beskedet om min röntgen hade kommit.
Den visade inte på några förslitningar eller skador på foten.
Så det blir ingen operation av min onda fot.
Det blir inte iheller någon kortison i foten för det är meningslöst.
Men jag har fortfarande ont och det tänker dom inte göra någonting åt.
Allting handlar bara om fibromyalgi och det är så lätt att skylla på den om man inte vet bättre.
Ska leta upp en läkare i lund som bara kan fibromyalgi för det är bara dumt att gå till en allmän läkare.
Dom kan ju ingenting om den sjukdomen.

Känner mig lite överkörd och att läkaren inte vill lyssna på mig.
Har dessutom slösat bort tid på att vänta på en operation som inte blev av.
När jag istället kunde ha fått hjälp för flera månader sen.

Får fortsätta och leta efter svar på min värk i foten.

Säkert därför som jag har ont i höfterna och i ryggen för att jag går dåligt.

Stiger upp jätte tidigt för att förbereda mig mentalt för en operation.
Duschar i godan ro och försöker att inte stressa.
Blir körd in till Lund med bil och känner mig bara en aningens nervös.

Kommer till den privata läkar stationen och checkar in och betalar.
Får byta om till operations kläder och får direkt komma in på en sal.
Allt gick väldigt fort...
Massa folk i salen som presenterar sig och sen börjar dom att trycka och vända och vrida på foten.
Det gjorde ont i hela foten under till och på stortån.
Dom tyckte det var konstigt att jag hade så ont i foten så dom beslutar sig för att det ska bli en röntgen först och sen får vi se om det bli en operation.

Blir inte inom den närmaste månaden i alla fall.

Minst sagt snopet när jag var inställd på en operation .

Nu är det inte många timmar kvar tills operationen ska ske.
Imorgon klockan 07.45 ska jag vara i lund och bli opererad.
Undrar om jag kan sova någonting överhuvud i natt eller om jag bara kommer att ligga och vrida och vända mig hela tiden.
Många tankar som far runt i huvudet nu, både bra och dåliga.